Essays

Stockholm Connection och Flickorna från Småland

Nu har det kommit en ny skiva i Umlaut Records uppskattade serie med tillbakablickar på de intressantaste formerna av jazz i fria former.

Salt Peanuts träffade mannen bakom Umlaut Records – bassisten Joel Grip, och den legendariske slagverkaren Sven-Åke Johansson i Berlin, Johanssons hemstad sedan 40 år.

Den nya CD:n ”Stockholm Connection” (anmeldt på salt peanuts) innehåller aldrig tidigare utgivet material med Sven-Åke Johansson, Alexander von Schlippenbach och Bengt ”Frippe” Nordström.

– Jag skrev musiken och den har aldrig givits ut. Banden har jag haft i fyrtio år, säger Johansson.
– För fyra år sedan fick jag lyssna på inspelningarna med Sven-Åke, Schlippenbach och Nordström. Jag ansökte om pengar på Kulturrådet, men de var inte intresserade. Men nu tog jag upp tanken igen, i Berlin, strax innan jul 2014, säger Joel.

Det är inte första gången Grip söker sig till äldre mästare. 2011 gav han ut ”Per Henrik Wallin& Sven-Åke Johansson” som mottogs med jubel. Och nu är det alltså dags igen: von Schlippenbach, Bengt ”Frippe” Nordström och Sven-Åke Johansson. En 3-cd med inspelningar från 1970 – 1982.

Vad har då Johansson och Grip gemensamt?

Jo, en hel del, men märkligast av allt är kanske att Johansson under några år, innan han lämnade Sverige för gott, bodde på exakt samma adress som senare skulle bli Grips uppväxtplats: Yttersta Tvärgränd på Skinnarviksberget i Stockholm, med en vykortsliknande utsikt över Riddarfjärden. Men så mycket vykort finns det inte i varken bilden, tagen av Sven-Åke Johansson 1970, eller texten som finns med i albumet. Allt kan tolkas på olika sätt.

johansson etc 02

En annan gemensam nämnare är Per Henrik Wallin som ju spelat mycket med Johansson och som Joel Grip sökte upp som ung bassist. Wallin bodde tvärs över gatan där Joel bodde (Wallin dog 2005).
Men det som Johansson och Grip kanske har mest gemensamt är nog alla spelningar de gjort tillsammans. På Svenska Institutet i Paris, på Umlautfestivaler, i Italien med Herman Keller, med Sten Sandell i Polen, på Hagenfesten i Sverige…

Nog är det här Umlauts utgivning av den här skivan en kulturgärning, Grip?
–  Ja möjligen en gärning i kultur. Utgångspunkten var inte att nu ska vi göra en kulturgärning, utan mera att nu agerar vi kulturellt, som människor.

Joel Grip och Umlaut vill belysa den betydelse som Bengt Nordström hade för frijazzen. Med ärvda pengar som resurs gav ”Frippe” ut skivor med Albert Aayler i början av 60-talet.
– Ayler tog med sig skivorna till USA och fick uppmärksamhet för dem där, berättar Joel Grip och Sven-Åke minns: –Nordström tvivlade väldigt på sin konst.

Hans närvaro var inte förannonserad när de spelade in ”Rotationer för stor orkester” (CD1).
– Han bara dök upp, säger Johansson.

Inspelningen är gjord i ett övningsrum högst upp i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Bandet består av fler än 20 personer, alla välkända i jazzkretsar, som Roland Keijser, Tommy Koverhult, Bert Rosengren, Bengt ”Beche” Berger, för att nämna några.
– Jag hade gjort en komposition. Så många som fler än tjugo kan inte bara spela fritt, då skulle det inte bli något uttryck, bara kaos. Jag ville organisera det hela, skapa ett system och ge tecken till musikerna, säger Johansson.

Joel kommenterar: – Sven-Åkes musikaliska idé är väldigt originell. Det hörs. Folk blir förvirrade, det blir intressant musik, man hör den tidstypiska andan, men det finns ändå en organisering. Och DET är otidsenligt!
– Musikerna på inspelningen hade väldigt olika erfarenheter, somliga hade spelat fritt, andra var jazzmusiker, säger Joel.

De fem spåren på CD2 har Johansson döpt till titlar som alla härrör från Nordströms sätt att klä sig: Väst, Kavaj, Byxa, Rutig, Randig.
– Nordström var alltid välklädd. Han var Klassisk. Men han hade en egen åsikt om musik redan då, säger Johansson.

Inspelningen med Nordström, Schlippenbach och Johansson gjordes på Fasching, hösten 1977. Även låttitlarna på CD3 (inspelad på Fasching 1982) är överraskande. ”Girls from Småland”, innehåller låtar med namn som Sävsjö, Västervik, Oskarshamn och Eksjö.
– Det var Nordström som började filosofera över ”Flickorna från Småland” som var en hit med Delta Rythm Boys. Nordström gick liksom in i låten och spelade väldigt långsamt. Spelade bara noterna.

Märkligt nog föddes Joel Grip nästan samtidigt som Fasching-konserten på CD3 som nu kallas ”Girls from Småland”.

Johansson brister ut i sång. ”Tre trallande jäntor” och ”Flickorna i Småland” klingar över lunchkrogen i Berlin.

Det är Sven-Åke Johanssons sambo som gjort layouten på 3-CD:n ”Stockholm Connection”. Storleken på bokstäverna under respektive skiva bli dock mindre och mindre för varje CD. Så ”Girls from Småland” (CD 3) är betydligt mindre än ”Rotationer för orkester” (CD1). En detalj som förmådde Johansson att trycka upp flyers med texten: ”What size are the Girls from Småland?”

Vi lämnar lunchkrogen mitt i Berlin och ger oss ut på gatorna.
– Berlin är som en stor workshop, säger Joel Grip som vistas mycket i Berlin. Här finns möjligheter att sätta ihop en ensemble som man aldrig skulle finna i en annan stad. Här finns folk och här finns rum.

För Sven-Åke Johansson och den musik han spelar, finns det ingen bättre stad i hela världen.
– Folk kommer hit, vill bo här och uttrycka sina tankar. Det handlar inte om pengar.

Joel knyter an till workshop-temat:
– Ibland går man upp på scenen och där sitter alla vänner i publiken. Det blir mera som en diskussion än som en konsert.

Men både en diskussion och en konsert utgör ”Stockholm Connection” med sina historiska inspelningar med tre av samtidens kanske intressantaste musikpersonligheter: von Schlippenbach, Bengt Nordström och Sven-Åke Johansson.

Martin Brännström