Jag befinner mig på Ystads konstmuseum medan den franska duon Smoking Mouse soundcheckar. Regnet hänger i luften och genom de öppna fönstren hörs vindens mjuka sus i körsbärsträdens kronor.
Melodiska och uttrycksfullt hetsiga meningar på franska flödar fram och tillbaka i rummet mellan duon, deras manager samt den medhavda ljudteknikern. Denne ljudkille verkar förresten vara en precis lika viktig del av ensemblen som musikerna på scen och medverkar även han under den intervju som ni här nedan ska få ta del av.
Christophe Girard på accordeon och Anthony Caillet på trumpet, flygelhorn samt eufonium utgör en liten men naggande god enhet. Udda taktarter à la Balkan, nutida konstmusik, poppiga riff och känslosamma melodier som hämtade ur den franska urbana cafémusikstraditionen. Musiken som Smoking Mouse framför är svår att i få ord identifiera, men förhållandevis lätt att ta till sig. Merparten av duons repertoar består av originalmusik skriven av Girard, men i kompotten finns dessutom någon enstaka cover. I Ystad fick vi till exempel höra duons tolkning av «Street Spirit (Fade Out)» av Radioheads Thom Yorke.
Jag byter några ord med duon under soundcheck och vi pratar om den musik de kommer att framföra under konserten på konstmuseet. Anthony Caillet lägger ner trumpeten, tar upp sitt eufonium i knät och prisar sin medmusikants förmåga till komposition.
– Jag älskar Christophes musik! Hans musikaliska universum är så rikt och mångfacetterat.
Att Caillet respekterar sin duokamrat är uppenbart och då vi senare under lördagskvällen ses i parken framför Ystads teater, fann jag tid att vända frågan mot Girard. Varför hade han valt just Anthony Caillet till att framföra sina intima, experimentella, kompositioner?
– Anthony är den enda i hela Frankrike som kan spela dessa tre instrument på en så hög nivå. Jag gillar verkligen hans sätt att forma ljud och att han verkligen lyssnar när vi spelar. Sen är han ju min vän också!
Jag förstår att dessa franskmän inte ofta talar så här kärleksfullt till varandra och medan rodnaden lättnar på Caillets kinder berättar Girard om sina musikaliska influenser.
– Jag inspireras av klassisk musik och klassiska accordeonister. Även pop rock och jazz: grupper som Esbjörn Svensson Trio, till exempel. I min musik ligger mycket fokus på form, jag gillar längre låtformer.
Smoking Mouse framför följaktligen inte särskilt många AABA-former, 32 takter i repris, som vi annars hör en hel del av under jazzfestivaler som denna. Girards kompositioner slingrar sig ofta till nya, stundtals oväntade krokar av det ljudlandskap han skapat.
Kombinationen dragspel och mässingsblås är inte helt unik – hör till exempel Dave Douglas och Guy Klucevsek, men eufonium och accordeon i duo är för mig en ovanlig syn. Caillet och Girard studerade tillsammans på musikkonservatoriet i Paris och har även spelat ihop i andra, mer temporära ensembler. Idén till Smoking Mouse föddes då de helt enkelt fann det svårt att släppa taget om varandra.
Och namnet Smoking Mouse? Med utsikt över parkens regnstänkta blomsterprakt får jag ta del av förklaringen till namngivningsprocessen: en historia som innehåller lättare droger, skilsmässa och ett oheligt undanhållande av sanningen.
– När vi började repa ihop var jag gift, berättar Christophe Girard.
– Vi repade hemma hos mig och min fru gillade inte att vi rökte inomhus… Fast när hon var iväg någonstans passade vi på, då rökte vi, vi var som… hur säger man det på engelska? Som möss som dansade på bordet när katten var borta. Så därför heter vi nu Smoking Mouse.
Nu är Girard skild och har tillägnat en hel del av sina kompositioner till ett antal hen som han vägrar nämna vid namn. Inte ens Anthony Caillet får ta del av hemligheten, men protesterar stundtals genom att vägra spela dessa stycken om han inte får veta till vem de är tillägnade. Till ingen nytta, naturligtvis.
– Stycket «D.D.» är tillägnad en fransk journalist. Mer än så säger jag inte, säger Girard och ler hemlighetsfullt.
Även om både Christophe Girard och Anthony Caillet båda är aktiva i flera olika musikaliska projekt i Paris där de bor, är duon Smoking Mouse relativt nystartad. Varken Girard eller Caillet har varit i Sverige tidigare, men trivs i Ystad och upplevde publiken och stämningen på Ystad Sweden Jazz Festival som mycket varm och vänlig.
Inom en snar framtid släpps duons första skiva och Smoking Mouse ser fram emot att göra fler spelningar utanför Frankrikes gränser i framtiden. Jag anar att denna duos musikaliska samförstånd kommer att ha utvecklats än mer inom några år. Förmodligen i en nyskapande, virtuost skojfrisk anda.
Text: Sunniva Brynnel
