Tretton album blev det innan trion e.s.t. upplöstes på ett tragiskt sätt; Esbjörn Svensson omkom i en dykolycka 2008.
Tanken på att överätta en del av trions musik till orkester är inte ny, den väcktes redan 2003 då Esbjörn Svensson själv arrangerade en av trions låtar för orkester. Året efter kontaktades arrangören och dirigenten Hans Ek av trion. De var på väg till Istanbul för att göra en konsert med en stråkorkester och sökte efter en dirigent som ville följa med.
För fem år sedan ville Dan Berglund och Magnus Öström och deras agent arbeta vidare med idén att göra orkesterarrangemang av trions musik och Hans Ek fick fria händer att arrangera en konsert som hade premiär 2013 och som också blev ett album på ACT med Kungliga Filharmonikerna. Sedan dess har konserten spelats för utsålda hus, med ett dussin europeiska symfoniorkestrar.
Under hösten 2017 har Hans Ek skrivit nya arrangemang på låtar ur e.s.t.’s repertoar och 16. och 17. november var det alltså dags att uppföra musiken i Berwaldhallen i Stockholm.
Hela konserten den 17. desember 2017 blev sendt i SR P2 Jazzradion 26. november 2017. Du kan lyssna til konserten her.
Vi hör:
01 e.s.t. Prelude
02 From Gagarin’s Point of View
03 When God Created the Coffeebreak
04 Seven Days of Falling
05 Wonderland Suite
06 Tuesday Wonderland
07 Dodge the Dodo
08 Eighthundred Streets by Feet
09 Viaticum Suite
10 Behind the Yashmak
Encore: Behind the Stars/Serenade for the Renegade
Utöver den 90 personer starka Sveriges Radios symfoniorkester med dirigenten Hans Ek, hör vi självsagt basisten Dan Berglund och trummisen Magnus Öström. Vi hör också saxofonisten Marius Neset, trumpetaren Magnus Broo, Johan Lindström på pedal steel och Helge Lien på piano.
Nå kan du sammanlikna denne konserten med konserten med e.s.t. och Schleswig-Holstein Chamber Orchestra under JazzBaltica 2003 her.
En utmaning som Hans Ek mötte i arbetet med E.S.T. SYMPHONY var hur han skulle översätta det intima pianotrioformatet till en symfonisk orkesterpalett. Men inte minst, hur Esbjörn Svensson skulle kunna ersättas. Lösningen var att ta in [ytterligare fyra] jazzsolister.
– Att de och en 90-mannaorkester skulle ersätta Esbjörns roll motiverade på något sätt att det var en symfoniorkester som gjorde det här. Då kunde man ha olika ingångar i hans spel, temperament och sound, säger Hans Ek i en intervju med Sveriges Radio. Han fortsatte:
–Vad har annars varit det svåraste med projektet?
– Att det är jazzmusik, vilket innebär att det måste finnas en spontanitet och en öppenhet för improviserade inslag i musiken. Det är alltid en utmaning att lösa orkesterns roll så att publiken upplever det som spontant och i stunden.
— Hur gick du tillväga?
– Ibland kunde den bara handla om att jobba med ett soundscape som fanns runt musiken, ibland transkriberade jag Esbjörns pianosolon och försökte översätta dem till orkestermusik. Så det var som en blandning: att syssla med den intima, improviserade, med ett perspektiv där man ibland kunde ha stora symfoniska landskap.
— Vad tycker du att en orkestrering av e.s.t: s musik tillför originalmusiken?
– Utgångspunkten för en orkestrering måste vara en musikalisk idé. Här fanns den från början, i hur trion ville gå vidare med sin musik. Esbjörns kompositioner hade redan en orkestral dramaturgi.
— Kan man säga att e.s.t. var både ett subkulturellt och folkligt band?
– Ja, genom att ta in element från popmusiken förnyade de genren och hittade någonting som var både en kompromisslös och exklusiv jazz, men ändå med en kontaktyta och ett tilltal som lockade även dem som kanske annars inte brukar lyssna på improviserad instrumentalmusik.
— Blir konserten i Berwaldhallen densamma som de tidigare?
– Nej, under hösten kommer jag även att skriva en del nytt material som inte heller finns på albumet. Det kan vara både utgiven och outgiven musik. e.s.t. har ju en enorm låtskatt.
— Varför är det viktigt att förnya konserten?
– Jag tänker att det här är ett projekt som förändras och lever vidare genom att det hela tiden tillkommer nya element. Det viktiga är just att det siktar framåt, att det inte bara är en hyllning, utan att e.st.’s musik också blir en viktig del av vår nutida orkesterrepertoar.
Tekst: Sveriges Radio/Johan Hauknes
