Saxofonisten John Butcher är fil doktor i teoretisk fysik, inspirerad av storheter som Evan Parker och har röstfenomenet Phil Minton som en av sina tidigare medspelare på den fria improviserade scenen. Den andre av de två musikerna på den här plattan – trumslagaren och perkussionisten Ståle Liavik Solberg har trots sin relativt låga ålder spelat med framstående musikerna inom fri improviserad musik, som Fred Lonberg-Holm (clo), Eivind Lønning (tp), David Stackenäs (g) och Per Zanussi (b). Tillsammans med trummisen Paal Nilssen-Love startade han den kända festivalen Blow Out! i Oslo.
Nu träffas de i en inspelning som de kallar för «So Beautiful, it Starts to Rain». Titeln har de, såvitt jag förstår, lånat av den amerikanske poeten Richard Brautigan som skrev en kärleksdikt med namnet: «Gee, You’re So Beatiful That It’s Starting to Rain». Brautigan tog livet av sig 1984.
Är skivan en hyllning till Brautigan eller har musikerna bara lånat hans vackra rader? Vem vet? I vart fall framgår det inte av konvolutet.
Rasp, rassel, luft. Flitigt bruk av cirkelandning (souffle continue) från Butcher, är några rankar som dyker upp direkt. Sådant har man blivit väldigt van vid i fria impro-sammanhang, sedan många år tillbaka.
Ljudbilden är försiktigt intellektuell och ganska tillbakahållen. Jag hör egentligen ingen «berättelse» efter ha lyssnat ett par gånger.
Två högklassiga musiker pratar med varandra, men utan att riktigt mötas, utan att resultatet blir en meningsfull kommunikation.
Ibland låter Butcher saxar som träflöjter i extrem diskant eller som ljuden från en undulat. Butcher hanterar sin tenor- och sopransax med enorm kunnighet och Ståle Liavik sina sordinerade och «torra» pukor med ett brett register. Och nog hörs den store perkussionisten Sven-Åke Johansson i trakterna av Ståle Liaviks spel?
Musiken saknar ilskan som man kan höra hos många av kollegorna till Butcher och Ståle Liavik. Men vem har sagt att man ska vara ilsken, speciellt på en skiva med det poetiska namnet ”So beautiful it starts to rain”.
Två fantastiska musiker förmår inte den här gången att upphäva tiden, att förflytta lyssnaren bortom nuet.
Lars Grip
John Butcher (ss, ts), Ståle Liavik Solberg (dr, perc)
